Förmånsrätt är ett begrepp som ofta dyker upp i samband med företagsrekonstruktioner och konkurser. I detta blogginlägg går vi igenom några av de vanligaste formerna av förmånsrätt.
Allmänt om förmånsrätt
När ett bolag går i konkurs ska dess tillgångar delas ut till fordringsägarna. Det är ofta många som ska vara med och dela och genom olika typer av förmånsrätter prioriteras vissa fordringsägare framför andra. Förmånsrätterna är uppbyggda som en hierarki där fordringsägarna får betalt i olika ordning. Sist i ordningen hamnar fordringar utan förmånsrätt, så kallade oprioriterade fordringar, och efterställda fordringar.
Fordringsägare vars fordringar är oprioriterade får dela på det som finns kvar efter att övriga har fått betalt. I praktiken finns det sällan något kvar att dela ut och fordringsägare med oprioriterade fordringar förlorar ofta hela sin fordran i konkurser.
Förmånsrätt vid företagsrekonstruktion
En företagsrekonstruktion är ett sätt för företag att överkomma ekonomiska problem och återfå lönsamhet. Rekonstruktioner slutar ofta med skuldnedskrivningar. Här kan du läsa mer om skuldnedskrivning, eller ackord som det också kallas.
De skulder som omfattas av ackord är skulder där fordringsägaren saknar förmånsrätt. Fordringsägare med förmånsrätt får fullt betalt för sin fordran men betalning kan ske först efter att rekonstruktionen har avslutats. Det är nästan alltid mer förmånligt för fordringsägare både med och utan förmånsrätt att bolaget rekonstrueras istället för att det försätts i konkurs. I en företagsrekonstruktion får nämligen även de oprioriterade fordringsägarna betalt med åtminstone 25 % av sin fordran. I vissa fall får de till och med full betalt efter avslutad rekonstruktion.
Vanligt förekommande förmånsrätter
Företagshypotek eller "företagsinteckning" som det ibland kallas följer av 5 § förmånsrättslagen och innebär att bolaget i samband med t.ex. ett banklån sätter sin egendom som säkerhet för lånet. Merparten av bolagets tillgångar ingår i företagshypoteket, dock inte kassa och värdepapper.
En revisor eller redovisningskonsult som fullgör sådan revision eller bokföring som är ett krav enligt lag har förmånsrätt för den fordran som uppkommit genom arbetet enligt 10 a § förmånsrättslagen. Förmånsrätten förutsätter att arbetet utförts inom sex månader från ansökan om konkurs.
Anställda som fordrar lön eller annan ersättning har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen. Förmånsrätten omfattar i regel fordringar som har intjänats senast tre månader före ansökan om konkurs eller ansökan om rekonstruktion och en månad därefter. Lönen betalas ofta ut genom statlig lönegaranti vilket du kan läsa mer om här.
Andra fall där fordringsägare prioriteras
Ett köp som är förenat med återtagandeförbehåll innebär att säljaren har rätt att återhämta varan om betalning inte erläggs enligt avtal. Säljaren får därmed täckning för sin fordran genom att återta objektet, och dess värde kan inte användas för att betala någon annan fordringsägare. Full täckning uppkommer bara så länge objektets värde är lika med, eller högre, än säljarens fordran.
Äganderättsförbehåll innebär att någon annan än bolaget äger objektet trots att det nyttjas av bolaget. Precis som i fallet ovan kan ägaren återta objektet om betalning uteblir och ägaren kan på så vis göra sig betald. Objektets värde kan inte användas för betalning till någon annan fordringsägare.
Kontakta oss gärna om du vill veta mer!
Läs mer om hur vi arbetar med vår tjänst Svensk företagsrekonstruktion här.
