I varje företagsrekonstruktion måste en oberoende rekonstruktör förordnas, men vem kan vara rekonstruktör och vad innebär uppdraget? I det här blogginlägget berättar vi mer om rekonstruktören och dennes uppgifter.
Vem kan vara rekonstruktör?
När ett bolag ansöker om företagsrekonstruktion ska bolaget i sin ansökan föreslå en rekonstruktör samt redogöra för dennes kompetens och lämplighet för uppdraget. Rekonstruktören måste även ha borgenärernas, det vill säga fordringsägarnas, förtroende. Om det inte finns något att invända mot bolagets förslag förordnas rekonstruktören av tingsrätten.
Vem som helst kan vara rekonstruktör, med undantag för personer som är anställda vid domstolar eller Kronofogden. Rekonstruktören måste givetvis ha tillräcklig kompetens för uppdraget eftersom företagsrekonstruktioner i många fall kan vara komplicerade förfaranden. Trots att lagen om företagsrekonstruktion inte uppställer några formella krav på att rekonstruktören ska ha en särskild utbildning, bör han eller hon ha mycket goda kunskaper inom relevant juridik såväl som inom företagsekonomi och företagsledning. Det är också en fördel om rekonstruktören har tidigare erfarenhet av den bransch där bolaget är verksamt. Eftersom rekonstruktören behöver ha goda kunskaper inom juridik, är det vanligt att en rekonstruktör är utbildad jurist som specialiserat sig inom obeståndsrätt.
Om rekonstruktören är olämplig
En förordnad rekonstruktör som under rekonstruktionsprocessens gång visar sig vara olämplig ska skiljas från uppdraget. Tingsrätten fattar beslut om detta. Exempel på olämplighetsgrunder är om rekonstruktören har en uppenbar brist på kompetens eller är jävig. En begäran om entledigande kan göras av rekonstruktören själv, en borgenär eller bolaget. I samband med att någon part begär att rekonstruktören ska entledigas bör även ett förslag på ny rekonstruktör lämnas, annars avbryts rekonstruktionen.
Rekonstruktörens uppdrag
Rekonstruktören ska granska företagets ekonomiska ställning för att utreda om det finns förutsättningar att lyckas med rekonstruktionen. Rekonstruktören undersöker då bland annat följande:
- Hur ser bolagets skuldsättning ut?
- Vad finns det för möjlighet att komma tillrätta med omedelbara och långsiktiga likviditetsproblem?
- Kan ett ackord finansieras?
- Bör bolaget upprätta en kontrollbalansräkning?
- Hur ska det egna kapitalet återställas om det är förbrukat?
Om granskningen visar att bolaget svårligen kan överleva trots den hjälp som rekonstruktionen medför, bör bolaget eventuellt lämna in en konkursansökan. Visar granskningen däremot att det finns goda möjligheter för bolaget att med rekonstruktionens hjälp återfinna lönsamhet och reglera sin skuldbörda, kan det ansöka om rekonstruktion. Rekonstruktören och bolaget upprättar tillsammans en plan för de åtgärder som ska genomföras under rekonstruktionen som tingsrätten och bolagets borgenärer därefter får ta del av.
Det är viktigt att bolaget följer den fastställda rekonstruktionsplanen under rekonstruktionsprocessen, eftersom eventuella avvikelser från planen kan få fordringsägarna att tvivla på om rekonstruktionen kan lyckas. I värsta fall kan detta medföra att tingsrätten avbryter rekonstruktionen. Om bolaget under rekonstruktionens fortlöpande behöver avvika från rekonstruktionsplanen är det därför lämpligt att bolaget och rekonstruktören tydligt motiverar på vilket sätt och varför planen har justerats. Det bör även redogöras för vad förändringarna kommer innebära för den fortsatta rekonstruktionen. Om du vill veta mer om hur rekonstruktionsprocessen går till, kan du läsa vidare om detta här!
Rekonstruktören och bolaget ska samarbeta under hela rekonstruktionens gång. Bolagets ställföreträdare behåller rådigheten och ansvaret för verksamheten samt firmateckningsrätten. Ställföreträdarna måste emellertid inhämta godkännande från rekonstruktören i vissa frågor. Bland annat om bolaget vidtar åtgärder som påverkar bolagets ekonomiska ställning. Vissa uppgifter under rekonstruktionen får enbart utföras av rekonstruktören, medan rekonstruktören i andra frågor kan anlita sakkunnigt biträde eller ålägga bolaget att utföra uppgiften.
Statlig lönegaranti
Enligt lönegarantilagen ska staten betala de anställdas löner under viss tid under rekonstruktionen. Det är rekonstruktören som fattar beslut om lönegaranti och länsstyrelsen som betalar ut lönerna. Att fatta lönegarantibeslut utgör myndighetsutövning och det ställs höga krav på rekonstruktören och dennes organisation i hanteringen av lönegarantin. Besluten ska fattas skyndsamt för att lönerna inte ska bli försenade, samtidigt som rekonstruktören noga ska utreda att löneunderlagen är korrekta och att arbetstagarna har rätt till den lön som begärs.
Rekonstruktören måste bland annat ha kunskap om den lagstiftning som reglerar löner och semester, känna till vilka fordringar som är förenade med förmånsrätt och ha kunskap om den praktiska handläggningen av lönegarantin. Det är en fördel om rekonstruktören har personal i sin organisation som kan vara behjälpliga med handläggningen, särskilt i de fall bolagen har många anställda eftersom det annars kan bli svårt att leva upp till kravet på skyndsam handläggning. Om du vill lära dig mer om lönegaranti under företagsrekonstruktion, kan du läsa vidare om detta här!
Hur hittar jag en rekonstruktör?
Vi på 180 grader är specialiserade på just rekonstruktionsprocessen och samtliga konsulter hos oss har universitetsutbildning inom juridik och/eller ekonomi samt goda kunskaper om företagande. Konsulterna har även varierade bakgrunder med arbete på bland annat advokatbyrå, domstol och Skatteverket. Efter att ha varit verksamma i flera år och med hundratals genomförda rekonstruktioner bakom oss, har vi erfarenhet från de flesta branscher och vi kan åta oss uppdrag som rekonstruktör åt både små och stora bolag. Om du funderar på om företagsrekonstruktion är rätt för ditt företag, är du välkommen att boka in ett möte med oss här!
Läs mer om hur vi arbetar med vår tjänst Svensk företagsrekonstruktion här.
