Nya lagen om företagsrekonstruktion - Svensk företagsrekonstruktion

Den nya lagen om företagsrekonstruktion är resultatet av ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna för att det skapar ökad förutsebarhet angående hur företag bedrivs och vilka risker som man kan väntas ta om man säljer något på kredit, lånar ut pengar till eller investerar i företag inom EU-länderna. Den svenska utredningen som lagt fram lagförslaget har haft möjlighet att föreslå andra åtgärder som bedömts nödvändiga, utöver vad som står i direktivet, för att svenska rekonstruktionsprocesser ska bli så effektiva och kvalitativa som möjligt. Ett mål har varit att fler rekonstruktioner ska lyckas.

En rekonstruktionsplan är kärnan i den nya rekonstruktionsprocessen. Hela rekonstruktionen går ut på att förhandla om planen med alla berörda parter, som kan vara t.ex. leverantörer, andra som företaget har skulder till, staten och företagets ägare. I planen ska de åtgärder tas upp som är nödvändiga för att komma till rätta med företagets ekonomiska svårigheter och säkerställa att företagets verksamhet kan fortsätta att bedrivas av företaget eller någon annan.

Den nya lagen börjar att gälla den 1 augusti 2022. Rekonstruktioner som inleds före dess sker enligt den gamla lagen om företagsrekonstruktion, som tillämpas på de förfarandena även efter att den nya lagen börjar gälla.

• Företagets namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter,
• Vem som är rekonstruktör,
• De anställdas ställning och rekonstruktionsplanens övergripande konsekvenser för de anställda, både individuellt och som grupp, samt information om vilka åtgärder som har vidtagits för att informera och samråda med arbetstagarrepresentanter
• De berörda parterna och deras fordringar eller rättigheter,
• De berörda parternas gruppindelning och skälen för indelningen samt värdena av fordringarna och rättigheterna i varje grupp,
• De borgenärer och de aktieägare och andra med ägarintresse i verksamheten som inte berörs av rekonstruktionsplanen samt anledningen till att de inte berörs,
• Rekonstruktionsåtgärderna, en eventuell skulduppgörelse och när i tid som åtgärderna ska genomföras,
• Eventuell ny finansiering som tas upp för att kunna genomföra planen och anledningen till att den är nödvändig.

De flesta typer av näringsverksamhet kan beviljas företagsrekonstruktion, oavsett vilken företagsform verksamheten bedrivs i. För att en ansökan om företagsrekonstruktion ska beviljas av tingsrätten ska det ska kunna antas att företaget inte, nu eller inom en nära framtid, kan betala sina förfallna skulder, alternativt ska det kunna antas att företaget har sådana ekonomiska svårigheter som kan innebära risk för insolvens. Dessutom ska det finnas grundad anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft.

Syftet med att uttrycka sig så är att företagen ska ha möjlighet att ansöka om rekonstruktion trots att problemen inte är särskilt stora (än). Att företaget har ekonomiska svårigheter som innebär risk för insolvens betyder att det kan finnas prognoser om att verksamheten kan drabbas av en stor skuldbörda i framtiden om inte åtgärder börjar vidtas när ansökan om rekonstruktion sker.

Ja. De anställdas löner kan ersättas av den statliga lönegarantin i upp till tre månader före ansökan om företagsrekonstruktion och under rekonstruktionens första månad. Därefter betalar bolaget löner självt. Läs mer om lönegaranti här.

Rekonstruktören ska ha borgenärernas förtroende och uppfylla kraven som ställs på en konkursförvaltare, som innebär att personen ska ha den utbildning och erfarenhet som uppdraget kräver. När domstolen bedömer om en person är lämplig som rekonstruktör ska också hänsyn tas till om personen har erfarenhet av att driva verksamhet inom ramen för ett konkursbo, eller om personen har annan motsvarande erfarenhet. Det senare kan vara erfarenhet av väl genomförda rekonstruktioner.

En rekonstruktion kan pågå i maximalt 15 månader, till skillnad från tidigare 12. Beslutet om rekonstruktion gäller tre månader i taget och därför behöver ansökningar om förlängning skickas in inför varje ny tremånadersperiod. Rekonstruktionen kan bara förlängas de sista tre månaderna, dvs för perioden 12-15 månader om domstolen före förlängningen har beslutat om planförhandling.

Troligtvis kommer hanteringen av rekonstruktioner att koncentreras till ett färre antal tingsrätter än idag. Den nya lagen om företagsrekonstruktion innehåller inga bestämmelser om detta, utan det kommer antagligen att regleras i en förordning som färdigställs i anslutning till att den nya lagen om företagsrekonstruktion träder i kraft. En möjlighet är att det blir en tingsrätt i varje län som får ansvaret för handläggningen av konkurser och företagsrekonstruktioner.

De skulder som har uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion kan omfattas av en skulduppgörelse.

Att verksamhetens livskraft kan säkras genom rekonstruktionen innebär att det behöver beskrivas i ansökan om rekonstruktion hur just rekonstruktionen är rätt verktyg för att verksamheten ska komma till rätta med sina problem. Alla åtgärder behöver inte vara preciserade i ansökan, men det är bra att ha en tydlig idé om vilka åtgärder som ska vidtas. Tillsammans med dig hjälper vi till att identifiera rätt åtgärder för att kunna lyckas med rekonstruktionen.

Enligt den nya lagen om företagsrekonstruktion är det tillåtet att vidta i stort sett vilka åtgärder som helst som behövs för att rekonstruera verksamheten. Kravet är att åtgärderna ska vara nödvändiga för verksamhetens livskraft. Det betyder att den tidigare begränsningen att minst 25 % betalning ska erbjudas inom ett år från det att ackordet fastställs försvinner från lagtexten, men beloppet blir möjligtvis ändå ett riktmärke att sikta på när man ska motivera att verksamheten är livskraftig. Tidigare var utgångspunkten att ackordslikviden måste betalas i pengar, men nu blir det möjligt att t.ex. erbjuda aktier som betalning, lägga utbetalningen över längre tid och till och med att tvinga borgenärer som har säkerhet för sina fordringar att acceptera nedskrivningar av sina fordringar.

En planförhandling är samlingsnamnet på hela den del av rekonstruktionen som syftar till att rekonstruktionsplanen ska kunna antas av de berörda parterna och av tingsrätten. En planförhandling är också det möte i tingsrätten som sammankallas när rekonstruktionsföretaget och rekonstruktören bedömer att rekonstruktionsplanen är färdigförhandlad och det är dags att rösta om planens antagande.

Utredningen inför den nya lagen om företagsrekonstruktion hade föreslagit en separat lag om offentlig skulduppgörelse, som skulle vara en förenklad rekonstruktionsprocess där den enda rekonstruktionsåtgärden handlade om att nå en uppgörelse om betalning av företagets skulder med de som företaget har skulder till. I den processen var tanken att lönegaranti inte skulle kunna betalas ut till företagets anställda. Det lagförslaget har ännu inte blivit verklighet utan alla företag som behöver rekonstruktion, oavsett storlek, kommer efter den 1 augusti 2022 att behöva använda sig av den nya lagen om företagsrekonstruktion.

Nej, kontantprincipen gäller inte i den nya lagen. Företaget får, rent principiellt, köpa saker på faktura precis som om det inte vore rekonstruktion. I praktiken kan det dock vara så att många leverantörer kräver att man lägger någon deposition eller betalar i förskott för att vilja fortsätta leverera under rekonstruktionen. Det beror på hur avtalet med leverantören ser ut om leverantören får kräva att förändra betalningsvillkoren på grund av rekonstruktionen, dock.

Än så länge är lagen inte beslutad av Sveriges riksdag. Lagförslaget i fulltext finns i propositionen, som du hittar här.

De rekonstruktioner som startas före den 1 augusti 2022 när den nya lagen om företagsrekonstruktion börjar gälla genomförs enligt den nuvarande ("gamla") lagen om företagsrekonstruktion. 

För dig som funderat på om rekonstruktion vore en fördel för bolaget en längre tid kan det vara en fördel att ansöka innan den gamla lagen upphör att gälla. Kontakta oss så berättar vi mer!