Svensk företagsrekonstruktion

En företagsrekonstruktion är en möjlighet att rädda företag som har drabbas av tillfälliga ekonomiska trångmål. Rekonstruktion syftar till att hitta lösningar för hur verksamheten ska kunna bedrivas vidare och rädda företaget från konkurs.

Alla skulder fryses under rekonstruktionen och inga fordringsägare kan sätta företaget i konkurs. Det skapar tid för företaget att göra nödvändiga åtgärder för att hamna i en positiv riktning igen.

Lönegaranti utgår under en tid till de anställda och det förbättrar tillfälligt företagets kassaflöde.

Nej, företag som saknar förmåga att återfå lönsamhet och livskraft ska försättas i konkurs. Företag med tillfälliga ekonomiska problem som på sikt kan överkomma problemen bör i många fall istället rekonstrueras.

I en rekonstruktion får bolagets ledning hjälp och råd från en erfaren rekonstruktör samtidigt som staten hjälper till med lönerna under en period. Bolaget får även betalningsanstånd avseende sina skulder och kan därutöver få skriva bort så mycket som 75 % av skulderna.

Genom en företagsrekonstruktion kan viktiga värden räddas, och bolag som är välskötta i grunden slipper gå i konkurs i onödan enbart på grund av tillfälligheter som lett till försämrad betalningsförmåga.

Eftersom det går att mäta framgång på olika sätt i rekonstruktionssammanhang figurerar flera procentsatser från olika undersökningar. I en nyligen genomförd undersökning där mätningen baserades på hur stort antal bolag som lever sex månader efter avslutad rekonstruktion var fördelningen ca 50 % lyckade och 50 % misslyckade bland rekonstruktörer som också är konkursförvaltare.

Under 2020 var ca 75 % av våra egna rekonstruktioner framgångsrika, men det ska noteras att vissa av rekonstruktionerna vid mättillfället hade avslutats inom kortare tid än sex månader.

Innan en rekonstruktion inleds ska rekonstruktören ta del av bolagets ekonomiska rapporter samt annan information som är nödvändig för att avgöra om det finns förutsättningar att lyckas. Rekonstruktören behöver ha god kännedom om juridik, ekonomi, redovisning och företagande för att kunna göra en korrekt bedömning av situationen.

Om rekonstruktörer, p.g.a. bristande kompetens eller dåligt omdöme, helt underlåter att göra utredningen, eller uppmanar bolag att inleda en rekonstruktion trots att utredningen visat att förutsättningar för att lyckas uppenbart saknas, kommer givetvis andelen misslyckade rekonstruktioner att bli onödigt hög. 

Rekonstruktioner kan misslyckas även om utredningen visat på goda förutsättningar, t.ex. vid oförutsedda händelser som drastiskt försämrar bolagets situation, men om bolaget har en i grunden god affärsidé  och en realistisk och genomförbar plan för hur de ekonomiska problemen ska övervinnas bör det finnas goda förutsättningar att lyckas. Det är också viktigt att rekonstruktören är kompetent och lämpad för uppdraget och att parterna har ett välfungerande samarbete.

Nej, för att ett bolag ska försättas i konkurs måste det ske på begäran av bolaget självt eller en fordringsägare. Det sker genom att bolaget eller en fordringsägare lämnar in en ansökan om konkurs till tingsrätten. Under en pågående rekonstruktion är bolaget i regel skyddat från konkurs på begäran av en fordringsägare.

Den första helgen varje månad stämmer Skatteverket av företagets skattekonto, om underskottet på skattekontot är mellan 2 000 kronor och 9 999 kronor får företaget en betalningsuppmaning, d.v.s. en påminnelse om obetald skatt. Vid underskottet om minst 10 000 kronor får företaget istället ett betalningskrav från Skatteverket. Om underskottet på skattekontot fortfarande är minst 10 000 kr vid nästa avstämning överlämnas skulden till Kronofogden för indrivning.

Om företaget har skatteskulder hos Kronofogden leder det till betalningsanmärkningar i kreditupplysningsföretagens register och försämrat kreditbetyg. Kronofogden kan dessutom besluta om att företagets tillgångar ska utmätas för betalning av skatteskulden.

När Kronofogden får in ett ärende om skuldindrivning skickas ett meddelande till gäldenären. I meddelandet finns ett delgivningskvitto som ska skickas tillbaka för att intyga att gäldenären har mottagit meddelandet. I kvittot finns också möjlighet att skriva om gäldenären bestrider skulden eller medger att den ska betalas.

För juridiska personer innebär redan en ansökan från fordringsägaren till Kronofogden att kravet syns hos Kronofogden och kan därmed påverka möjligheter att få lån, delta i upphandlingar mm.

Om gäldenären medger skulden har gäldenären viss angiven tid på sig att betala skulden, inklusive Kronofogdens avgifter och eventuella andra avgifter som fordringsägaren har krävt att få ersättning för. Om gäldenären inte betalar kan Kronofogden försöka skaffa fram betalning genom ett utmätningsförsök.

Om gäldenären bestrider skuldens existens, storlek eller sin egen skyldighet att betala lämnar Kronofogden över ärendet till tingsrätten, som får till uppdrag att avgöra vilken betalningsskyldighet som finns.

Det personliga betalningsansvaret består huvudsakligen av två delar:

• Förfallen skatt enligt Skatteförfarandelagen
• Kapitalbrist enligt 25 kap Aktiebolagslagen

Båda formerna av ansvar är formellt så kallade ”culpa-ansvar” som endast ska utgå i det fall företrädaren har varit vårdslös. I praktiken är det dock så att företrädarna, i huvudsak styrelseledamöterna, har en sådan långsiktig skyldighet att hålla sig informerade om företagets ekonomi och utveckling att ansvaret är mycket strikt, särkilt när det gäller Skatteverkets möjlighet att driva in förfallen skatt.

Vad är då likviditetsbrist? Till att börja med, vad är likviditet? I företagssammanhang innebär likviditet ett företags förmåga att betala sina utgifter och eventuella skulder i den takt de förfaller till betalning. Det kan vara till exempel fakturor och banklån, men även löner till anställda. Om ett företag ska gå in i tillväxtfas och expandera är likviditet också en viktig faktor då det nästan alltid krävs en investering av någon form för att expandera. När ett bolag då hamnar i likviditetsbrist innebär det att likviderna är slut eller inte är tillräckliga för att betala kommande utgifter. Detta kallas att vara illikvid.

Något som vi på Svensk Företagsrekonstruktion AB alltid gör när vi hjälper bolag att genomföra rekonstruktioner är att upprätta en likviditetsbudget. Detta för att kunna prognostisera hur de närmaste månaderna kommer att påverka likviditeten och upptäcka eventuella problem i tid. Att upprätta en likviditetsbudget är absolut inget man ska göra först när problem uppdagas. Om man tillsammans med sin interna eller externa redovisning upprättar en likviditetsbudget kan eventuella illikvida situationer upptäckas, förutsatt att man följer upp likviditetsbudgeten med jämna mellanrum. Vid nyttjande av extern redovisningskonsult, se till att ha en bra redovisningskonsult som ger dig ett mervärde och inte bara bokför in- och utbetalningar samt hanterar betalningar till Skatteverket. Du kan spara mycket pengar genom att använda dig av rätt bokföringsbyrå för just dina behov.

Läs mer om likviditetsproblem här.

Om ditt bolag har genomgått en lyckad rekonstruktion innebär det i regel att bolaget nu gör positiva resultat, att likviditeten är god och att det egna kapitalet är intakt. Bolaget har sannolikt även blivit av med en betydande del av sina tidigare skulder. Bolagets berörda intressenter har begränsat sin ekonomiska förlust genom att erhålla betalning för en större del av sin fordran än vad de skulle ha fått i konkurs.

Om du tidigare har upplevt att du ägnar all din tid åt att ”släcka bränder” kan du nu istället fokusera på att utveckla verksamheten och nå nya framgångar.

Nej, bolagets ställföreträdare behåller rådigheten över verksamheten men affärshändelser som påverkar bolagets ekonomi ska ske i samråd med rekonstruktören. Rekonstruktören ska övervaka att bolaget följer reglerna i lagen om företagsrekonstruktion, bl.a. att inga otillbörliga betalningar sker.

Ibland öppnar rekonstruktören ett klientmedelskonto för att få kontroll över betalningsflödena. Då är det viktigt att rekonstruktören löpande informerar bolagets ställföreträdare och bokföringsbyrå om transaktioner och saldo på kontot, t.ex. genom att kontinuerligt skicka kontoutdrag från klientmedelskontot till bolaget.