Vad är lönegaranti och vem har rätt till det?

I konkurs och företagsrekonstruktion kan de anställdas lönefordringar ersättas genom något som kallas lönegaranti. I detta blogginlägg berättar vi mer om vad lönegarantin innebär, vilka fordringar som omfattas och vem som betalar. 

Lönegaranti i företagsrekonstruktion och konkurs

Lönegaranti innebär att staten betalar ut de anställdas löner under viss tid. De lönefordringar som omfattas av lönegarantin är de som omfattas av förmånsrätt enligt 12 och 13 §§ i förmånsrättslagen. I rekonstruktioner innebär det något förenklat att lön som arbetstagaren tjänat in senast tre månader före ansökan om rekonstruktion eller konkurs, samt lön som intjänas en månad in i rekonstruktionen eller konkursen, kan ersättas genom lönegarantin.

Med lön avses inte bara månadslön eller timlön, utan även andra ersättningar som provision och ackordsersättning. Därtill kan lönegaranti i vissa fall utgå för uppsägningslön, semesterlön och semesterersättning, samt en del andra fordringar som arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren och som hänför sig till anställningen.

En företagsrekonstruktion är ett effektivt sätt att lösa ekonomiska problem hos arbetsgivaren och syftar till att säkerställa att verksamheten kan leva vidare och vara lönsam. I vissa fall misslyckas emellertid rekonstruktionen och efterföljs av en konkurs. Arbetstagare som har fått ersättning genom lönegarantin under rekonstruktionen har rätt att få garantiersättning för eventuella nya lönefordringar i den efterföljande konkursen. Det finns alltså  ingen avräk­nings­regel för tidigare utbetald lönegaranti, och rekonstruktionen utgör därmed i regel ingen utökad ekonomisk risk för arbetstagaren.

Lönegarantins begränsningar

Lönegarantin begränsas i tid enligt vad som framgått ovan, och kan dessutom bara betalas ut för en sammanlagd anställ­nings­tid av högst åtta månader beräknat från tre månader före rekonstruktionsbeslutet till och med utgången av den uppsägningstid som den anställde har enligt lagen om anställningsskydd. Förutom den begränsning i förmånsrätten som föreligger för arbetstagares lönefordringar i tid, finns  även en begränsning för hur stort belopp som kan utbetalas. Det så kallade beloppstaket uppgår till fyra gånger det prisbasbelopp som gällde vid beslutet om rekonstruktion. År 2022 är prisbasbeloppet för lönegaranti 48 300 kr. 

Underlag för lönegarantibeslut

Det är rekonstruktören eller konkursförvaltaren som fattar beslut om lönegaranti under rekonstruktionen. För att kunna fatta korrekta beslut behöver rekonstruktören bland annat veta vilka lönefordringar arbetstagaren har, när de intjänades, hur länge arbetstagaren har varit anställd och om arbetstagaren är uppsagd. Som underlag för besluten kan t.ex. anställningsavtal, lönespecifikationer, timrapporter och semesterlistor användas. Det är viktigt att arbetsgivaren och arbetstagaren kan styrka anställningen och lönefordran, med risk för att arbetstagaren annars inte kan beviljas någon garantiersättning i rekonstruktionen.

Ladda gärna ner vår gratismall för anställningsavtal här för att se till att anställningen är dokumenterad.

Återkrav mot arbetstagare

I vissa fall kan arbetstagare bli skyldiga att återbetala hela, eller en del av den utbetalda lönegarantin. Så kan t.ex. bli fallet om lönegaranti felaktigt har betalats ut till arbetstagare vars fordringar inte omfattas av lönegaranti, eller om det utbetalda beloppet har blivit för högt. Att medvetet lämna oriktiga uppgifter i syfte att arbetstagaren ska tillgodogöra sig lönegaranti som denne inte har rätt till kan dessutom utgöra ett brott.

Myndigheternas roll

Det är Länsstyrelsen som betalar ut garantiersättning baserat på de beslut som fattats av rekonstruktören eller konkursförvaltaren. Utbetalningen ska göras skyndsamt, men får inte ske förrän arbetstagarens fordran har förfallit till betalning. Eftersom det är Länsstyrelsen som betalar ut ersättning till arbetstagaren är det även Länsstyrelsen som lämnar kontrolluppgifter för inkomsttaxeringen, gör skatteavdrag och betalar arbetsgivar­avgifter på lönen.

Arbetsgivaren behöver fortfarande lämna in arbetsgivardeklarationen, men det ska framgå av deklarationen att arbetsgivaren inte har betalat ut någon ersättning.  I annat fall blir lönen dubbelt redovisad till Skatteverket, eftersom avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för lönegarantin redovisas till Skatteverket av Länsstyrelsen. Läs mer om lönegaranti och redovisning i någon av våra guider.

Om det råder någon form av osäkerhet kring lönegarantibesluten ska rekonstruktörer och konkursförvaltare rådfråga tillsynsmyndigheten innan de fattar beslut. Det är kronofogden som är tillsynsmyndighet för konkurs och rekonstruktion. Tillsynsmyndigheten granskar även de färdiga lönegarantibesluten och företräder staten om ett beslut överklagas.

Lönegarantifrågor

Lönegaranti är en trygghet för arbetstagarna, men kan vara ett snårigt område som ofta måste bedömas från fall till fall.

Läs gärna vårt ingående inlägg, där får du svar på det mesta om lönegaranti under rekonstruktion.

Kontakta oss gärna för ett kostnadsfritt möte om du har frågor om lönegaranti i rekonstruktion, eller andra frågor om företagande och obestånd.

Du kan även läsa mer om hur vi arbetar med vår tjänst Svensk Företagsrekonstruktion här.